Sista dagen i första månaden på året

Hur galet är inte det???
31 Januari! Bukar inte Januari vara både den fattigaste och mest långsamma månaden på hela året? Allt är minst sagt bak och fram och upp och ner i detta land. Inte att jag klagar. Helt tvärt om faktiskt. Vaknade upp vid 8 idag och sa hej då till min roomie som åker till Thailand idag. När hon kommer tillbaka har skolan redan börjat.
Jag har tänkt en del på senaste tiden. Det Australien jag lever nu känns som ett helt annat Australien än i höstas. Nu har jag en egen bostad, ett jobb och ett helt annat liv här. Mitt jobb har mer eller mindre blivit mitt liv här. Och jag älskar det!
Häromdagen kom min manager fram till mig och sa:" Sophia it is a shame you are only here on a visa that expires. I would like to give you a great position at work but I cant because you are going to leave"
Och igår under mitt kvällspass kom kocken Alex ut och berättade att han redan hade sagt till caféets ägare att jag är hans favoritperson i hela front house (alla som jobbar i baren/kaffe)
"If anyone would walk out from the front, I wouldnt care, unless Sophia did, then I would cry"
"Sophia you are the only one that can speak to customers in a proper way"

hur underbart ärt inte detta att höra??? Jag ville nästan börja gråta!''
 
 

And I am alive!

Hallååååå världen!!!
Jag har minst sagt varit bortkopplat under ett par dagar. Det tackar vi cyklonen Oswald för. Du.Milde.Tid!!! Det är minst sagt hektiskt väder på denna sida av världen. En cyklon, en tornado som drog förbi precis utanför vårt hus och ett jäkla skumparty som Moder Jord anordnade. Jag har ALDRIG sett något liknande. Vi i vårt hus hade inte el på 3 dagar. Ingen TV, Ingen kyl  ingen frys, inga lampor, inget internet. Med andra ord lärde vi känna varandra väldigt bra under den tiden. Jag Sophia och Anne. Vi hade dock väldigt mysigt med en massa stearinljus och huset är väldigt rent och städat.
Mitt i allt firade vi också Australia Day, en alldeles förträfflig tillställning hemma hos Elin. Mer bilder kommer när jag laddat upp bilderna från kameran. Men vi slog på storbrunch och drack Australiensisk rom.
 
Skummet som drogs upp i och med monstervågor och cyklonvindar. Det var helt galet och jag var tvungen at gå en annan väg till jobbet, eftersom det på måndagen var högre än själv mig.
 
 
Det här är alltså precis utanför där jag bor, och vanligtvis surfar. Haha. Det var alltså helt galet
 
Aussie-day, Lina, Elin, Johanna, Lisa, Christoffer, Amanda, Charlie, Mimmi, Jag och Malin (Emam bakom kameran)
 
Jag lovar att det r välsigt blåsigt mitt i en cyklon. Jag böjde mig 90 grader framåt och gick, men kom ingen vart. Flip flopsen flög av och jag bestämde mig för att vända. haha. Tänkte att det var säkrast att gå någonstans utan träd. Då kom ett tak flygande. och så var det med den saken.
 
Men ni som känner mig, ni vet att jag tycker att allt sånt är lite spännande (måttlig mängd såklart) Och nu är vi tillbaka med 33 grader och strålande sol. Som om inget hänt ;) 

Och helt plötsligt känns inte världen så skrämmande stor

När livet snurrar så är det så skönt att veta att det finns något i livet som man kan hålla sig i. Igårkväll hade vi en BBQ nere på resorten precis på stranden. Jag gjorde en valnötssallad och grillade kabanoss. Jag hade den absolut bästa kvällen på länge. Det var jag, Lisa, Lina, Emma, Elin och Jrad.
Något annat jag kom att tämka på. Igår skypade jag med min allra finaste Linnea. I USA. Älskade Daryl i Sverige. Jag har vänner runt om i hela världen. Från Frankrike till New York. Från Schweiz till Canada till Marocko. 
Och helt plötsligt känns inte världen så skrämmande stor. Jag kan åka vart jag vill och där har jag en vän. Ganska häftig känsla.